Facklig förtroendeman

Två förutsättningar ska vara uppfyllda för att en facklig förtroendeman ska omfattas av lagen, 1 § FML. Förtroendeman ska vara:

• utsedd av lokal eller central arbetstagarorganisation,
• anmäld till arbetsgivaren som förtroendeman av arbetstagarorganisationen.

Lagen anger inte hur många förtroendemän som kan anmälas. Förtroendemannalagen bygger emellertid på principen att den fackliga verksamheten ska stå i rimlig proportion till förhållandena på arbetsplatsen. Detta får betydelse även för antalet förtroendemän som kan utses.

När finns rätt till ledighet för fackligt arbete?

Rätt till ledighet för facklig verksamhet kan avse såväl löpande facklig verksamhet, t.ex. klubbens arbete i ett företag, som ledighet för enstaka tillfällen, t.ex. deltagande i en förhandling eller en kurs. Den enskilde förtroendemannen har rätt till ledighet under följande fyra förutsättningar, 6 § FML.

Ledigheten:

• ska föregås av överläggning,
• ska vara erforderlig för det fackliga uppdraget,
• ska stå i rimlig proportion till förhållandena på arbetsplatsen,
• får ej medföra betydande hinder för arbetets behöriga gång.

Observera att ytterligare förutsättningar tillkommer för att förtroendemannen ska ha rätt till betalning under ledigheten.

Ledighetens omfattning och förläggning ska bestämmas efter överläggning mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen, 6 § FML.

Det ska objektivt sett finnas ett behov av den begärda ledigheten. Denna ledighet ska omfatta den del av ordinarie arbetstid som behövs för det fackliga uppdraget. Häri inbegrips också tid för resor, måltider och raster i skälig omfattning. Rätt till ledighet finns också i det fall en förtroendeman måste vara hemma från t.ex. nattskiftet, efter att under dagen ha deltagit i facklig verksamhet som omfattas av lagen. Om sådan ledighet är erforderlig får avgöras från fall till fall, med hänsyn till det fackliga uppdragets art och behovet av vila för förtroendemannen.

Ledighetens totala omfattning eller omfattning i ett visst fall måste stå i rimlig proportion till förhållandena på arbetsplatsen. Två intressen får härvid vägas mot varandra. Dels ska den fackliga verksamheten anpassas till de fackliga behoven, dels ska skälig hänsyn tas till arbetsgivarens möjligheter att "tåla" den begärda ledigheten. Större krav på behovet av ledighet ställs i det fall det gäller facklig verksamhet utanför arbetsgivaren.

Exempel på omständigheter av betydelse för denna bedömning är antalet arbetstagare, arbetsstyrkans sammansättning, anställningsförhållandena, arbetets art och arbetsplatsens beskaffenhet.

Ledigheten får inte medföra betydande hinder för produktionen. Arbetsgivaren är skyldig att tåla vissa hinder i verksamheten. Hänsyn bör emellertid tas till om viss produktion är mera känslig för frånvaro. Så är ofta fallet vid mindre arbetsplatser eller där ersättarfrågorna inte kan lösas.

När finns rätt till betalning för fackligt arbete?

För rätt till betalning under ledigheten krävs utöver ovannämnda förutsättningar för ledighet, att ledigheten "avser den fackliga verksamheten på arbetsplatsen", 7 § FML. Avgörande är inte var verksamheten är förlagd, utan anknytningen till den egna arbetsplatsen. Arbetsgivaren behöver inte ge betald ledighet för verksamhet som rör annan arbetsplats än den egna. Detta gäller även om den andra arbetsplatsen tillhör samma bolag eller samma koncern.

Exempel på ledighet som hänför sig till den egna arbetsplatsen är löpande facklig verksamhet, förhandlingar och information. Facklig utbildning kan också höra hit. Deltagande i avtalskonferenser utgörande förberedelser inför centrala kollektivavtalsförhandlingar ger inte rätt till betald ledighet. Förtroendeman har inte heller rätt till betalning för att delta i fackliga beslutande organ, kongresser, överstyrelsesammanträden och dylikt.

Själva innehållet i olika fackliga kurser anses i och för sig kunna grunda rätt till betald ledighet inom ganska vida ramar. Först och främst avses utbildning i arbetslagstiftning och gällande kollektivavtal, samt utbildning i de frågor som är förekommande på arbetsplatsen. Ofta kan det vara så att kursinnehållet till viss del faller innanför rätten till betald ledighet och i andra delar utanför. En uppdelning får då göras.

Rätten till betald ledighet för kurs blir också beroende av om en viss förtroendeman tidigare deltagit i en liknande kurs. "Repetitionsutbildning" berättigar normalt inte till betald ledighet.

Förtroendeman som har rätt till betald ledighet ska under uppdraget behålla sina vanliga anställningsförmåner, inklusive semesterförmåner. Härmed avses att förmånerna inte får understiga vad som normalt skulle ha utgivits om förtroendemannen i stället för det fackliga uppdraget utfört sina ordinarie arbetsuppgifter. Beträffande olika typer av lönetillägg, t.ex. ersättning för arbete på obekväm arbetstid, är rättsläget något oklart. Förmånerna omfattar emellertid endast sådana lönetillägg som kontinuerligt och förutsebart utges vid sidan av lönen.

Deltagande i europeiska förtroenderåd ger rätt till betald ledighet för de svenska ledamöterna i arbetstagarnas förhandlingsdelegation och i företagsrådet med dess arbetsutskott under de förutsättningar i övrigt som gäller enligt FML

Förtroendemannens löneskydd med mera

Förtroendemannen får inte med anledning av uppdraget ges försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor, 4 § FML. En förtroendeman ska erhålla betalning på samma sätt som om ordinarie arbete hade utförts.

Om förtroendemannen omplacerats med anledning av sitt fackliga uppdrag finns också ett skydd mot inkomstbortfall. Löneskyddet gäller inte om omplacering beror på andra skäl än det fackliga uppdraget, t.ex. att organisationsförändringar äger rum eller om det ordinarie arbetet skulle upphöra.

En förtroendeman har också ett s.k. efterskydd som innebär att förtroendemannen ska ha samma möjligheter i löneutveckling och anställningsförhållanden som om man inte haft uppdraget.

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist hos arbetsgivaren kan förtroendeman efter begäran av den fackliga organisationen få företräde till fortsatt anställning framför arbetstagare med längre anställningstid, 8 § FML. Detta gäller endast i det fall förtroendemannen utför fackligt arbete som har särskild betydelse för övriga anställda. Förtroendemannen måste dock ha tillräckliga kvalifikationer för det arbete som i så fall kan komma ifråga.

Stridsåtgärder

Fackliga förtroendemän som omfattas av stridsåtgärder, t.ex. genom att delta i strejk eller genom att omfattas av lockout, har inte rätt till betald ledighet enligt lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, FML.

Detta innebär inte att FML inte alls gäller under den tid stridsåtgärder pågår inom ett visst avtalsområde. Förtroendemän som inte själva direkt omfattas av stridsåtgärderna kan ha rättigheter enligt lagen under konflikttid. Utgångspunkten är då att FML ska fungera neutralt mellan parterna under konflikten.

Senast uppdaterad: 2024-08-27