Höstens EU-agenda intressant för gröna arbetsgivare

I förra veckan höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt årliga tal till unionen som syftar till att redogöra för EU-kommissionens vision och prioriteringar under det kommande året. Fokus låg på covid-19-pandemin och unionens återhämtning. Från och med 1 juli i år är Slovenien ordförande i EU:s ministerråd. Varje ordförandeland har ett måtto, och Sloveniens är: "Enat. Motståndskraftigt. Europa."

De övergripande prioriteringarna som Slovenien avser att driva under sin mandatperiod är;

• EU:s motståndskraft, återhämtning och strategiska autonomi, som handlar om att verka för att ett stärkt EU tar sig ur pandemin.
• Konferens om Europas framtid, som inleddes officiellt den 9 maj 2021 och fortgår fram till våren 2022 för att ge ett forum för debatt om Europas framtid för att möta medborgares förväntningar
• European way of life, som handlar om rättsstatsprincipen och lika kriterier för alla, samt att rättsstaten kan stärkas ytterligare med full respekt för olika nationella och konstitutionella system och traditioner
• Ett trovärdigt och säkert EU, som bl a innebär att stärka transatlantiska förbindelser, kunna åstadkomma framsteg i förhandlingarna om den nya pakten om migration och asyl. Slovenien kommer även agera värd för toppmötet mellan EU och västra Balkan under hösten.

Inom arbetsmarknadsområdet kan vi förvänta oss följande under nuvarande ordförandeskap:

• Uppmärksamhet kommer att riktas mot de demografiska förändringarna på arbetsmarknaden och man vill främja kvalitet i arbetet för alla generationer. Det kommer att utarbetas s k rådslutsatser i frågan, vilka kommer att avse arbetsmiljö, kompetensutveckling och jämställdhet.
• Det kommer också att utarbetas rådslutsatser om effekterna av digitalisering och artificiell intelligens med avseende på jämställdhet och arbetsmarknad.
• Förhandlingar om förslaget till direktiv om minimilöner ska prioriteras och man avser söka största möjligaste stöd för förslaget.
• Slovenien avser att fortsätta förhandlingarna i rådet avseende förslaget till direktiv om lönetransparens.
• Man vill också verka för en överenskommelse med Europaparlamentet i trilogförhandlingarna om samordning av de sociala trygghetssystemen.

Under hösten kommer EU-kommissionen att presentera ett stort paket inom arbetsmarknadsområdet som innehåller:

• Arbetsvillkor för arbete inom digitala plattformar
• Handlingsplan för den sociala ekonomin
• Initiativ om individuella kompetenskonton, ILA
• Initiativ om mikromeriter (micro credentials)

Förutom detta kommer också ett meddelande om "decent work for all" att presenteras den 10 november. Kvalitet i arbetet är en prioriterad fråga för det slovenska ordförandeskapet.
Under sommaren har flera frågor och strategier presenteras och utöver tidigare nämnda frågor har såväl lantbruks- som skogsfrågor varit föremål för omfattande diskussioner och förhandlingar i EU.

Lantbrukets frågor är centrala för hela EU, och engagerar och berör samtliga länder. Skogsfrågorna är också av stor vikt men EUs vilja till detaljreglering står i strid med nationell kompetens och har därför skapat debatt i bl a Sverige. Inför presentationen av strategin skrev elva medlemsländer (dock ej Sverige) ett brev till EU-kommissionen där man uttryckte en stor oro över kommissionens planer då det inte finns någon generell europeisk lösning för skogsbruket.

Den 25 juni träffades en preliminär överenskommelse mellan EU-parlamentet och rådet om den nya jordbrukspolitiken, CAP, Common Agriculture Policy. Ledorden är mer rättvist, grönare, mer djurvänligt och mer flexibelt. Vidare har den nya jordbrukspolitiken också högre miljö- och klimatmål än tidigare, i enlighet med The green deal. Den nya gemensamma jordbrukspolitiken ska också säkra en mer rättvis fördelning av stöden, till förmån för små och medelstora familjelantbruk liksom till unga lantbrukare. En ny aspekt inom CAP är att EU-kommissionen vill inkludera en social dimension med bl a arbetsvillkor kopplat till stöden. De nya sociala villkoren är till en början frivilliga, men blir obligatoriska från och med 2025. Sverige ska, innan den 31 december 2021, ta fram en strategisk plan för hur den nya jordbrukspolitiken ska implementeras som ska godkännas av EU-kommissionen. De nya reglerna ska träda i kraft 2023.

Den 14 juli presenterade EU-kommissionen ett av sina viktigaste lagpaket under innevarande mandatperiod, det s k "Fit for 55" paketet. Detta paket innehåller flera skarpa förslag på hur EU ska nå sitt nyligen fastslagna mål att minska utsläppen med minst 55 procent, jämfört med 1990 års nivåer, till 2030. Huvudmålet är att göra EU klimatneutralt till 2050. Detta är en markant skärpning från det befintliga målet 40 procent. En följd av detta blir att i princip all energi- och klimatpolitik revideras. Svenskt Näringsliv står bakom de svenska klimatmålen samt att EU ska nå netto-noll senast 2050.

Den 16 juli i år presenterade EU-kommissionen sin skogsstrategi, som lett till omfattande kritik, inte minst från svenskt håll. Av kritiken framgår bl a att strategin inte i tillräcklig utsträckning har identifierat skogens betydelse för att skapa ekonomiskt välstånd, för den gröna omställningen, bioekonomi och den cirkulära ekonomin. Fokus har varit skogens roll som kolsänka, att bevara en biologisk mångfald samt att skydda värdefull natur och klimat. Kritiken har kommit från olika håll i politiken och även GS-facket har uttryckt oro över strategin. Skogsindustrierna arbetar med denna fråga. Till strategin fogas en s k färdplan för utplantering av tre miljarder träd till år 2030. I sammanhanget kan noteras att enbart SCA planterar 927 miljoner träd under samma period...

Ni kan läsa mer om såväl skogsstrategin samt hur vissa förslag i Fit for 55 kan påverka skogsindustrin i Sverige på Skogsindustriernas webbplats.

Svenskt Näringsliv arbetar aktivt med att ta fram prioriteringar för näringslivet i samband med att Sverige tar över ordförandeskapet i EU den 1 januari 2023. Sverige kommer naturligtvis att få "ärva" frågor från tidigare ordförandeskap, men vi får också en reell möjlighet att påverka vilka frågor som bör prioriteras samt uppmärksamma vad EU bör fokusera på. Då Sverige har ett riksdagsval under hösten 2022 så kommer det vara en relativt nytillträdd regering som ska ta ansvar för ordförandeskapet, och tiden för förberedelser kommer inte att vara särskilt lång. Här finns en möjlighet för Svenskt Näringsliv att komma med förslag på frågor som är av stor vikt och betydelse för företagen och det svenska näringslivet. Arbetet påbörjades redan under hösten 2020 med att formulera vilka prioriteringar näringslivet vill att det svenska ordförandeskapet ska driva. Fokus ligger på att stärka EU:s konkurrenskraft. Den primära målgruppen är riksdagspartierna, då målet är att de svenska politiska partierna och regeringen som tillträder 2022 driver de frågor SN lyfter fram. Därutöver kommer också ett påverkansarbete att drivas mot de som indirekt kan påverka politiken, så som tjänstemän i Regeringskansliet, tankesmedjor, media etc.