Tre åtgärder för att få bukt med de höga elpriserna
En tuffare situation för företagen än under coronapandemin – det är de signaler som både Gröna arbetsgivare och Svenskt Näringsliv får av medlemsföretagen. Genom Svenskt Näringsliv arbetar vi både på lång och kort sikt för att påverka i energifrågan och för att synliggöra företagens situation för politikerna.
– Vi ser att höga elräkningar börjar trilla in hos företagen och att många företag redan har stora utmaningar med likviditeten. Elpriserna steg redan under sommaren, och nu går vi mot kallare väder, självklart får det jättestor påverkan på företagen, särskilt i södra Sverige och för elintensiva företag, säger Marie Knutsen-Öy som är ansvarig för energipolicy på Svenskt Näringsliv.
Från företagen i de gröna näringarna är signalerna desamma.
– Vi får in många frågor och synpunkter från företag som har det väldigt tufft. Många företag har drabbats hårt av ökade priser på insatsvaror, konstgödsel, foder och inte minst diesel samt naturligtvis de ökade kostnaderna för el. Allt detta påverkar våra medlemsföretag kraftigt och jag har stor respekt för att den rådande situationen innebär rejäla utmaningar för företagen, säger Lena-Liisa Tengblad, vd på Gröna arbetsgivare.
Lena-Liisa Tengblad, vd på Gröna arbetsgivare.
Tre åtgärder som kan påverka positivt
– Det finns dessvärre inga quickfixes på det här problemet. Det handlar om tre faktorer: produktionen av el, elnätet och förbrukningen. Att bygga ut elnät och att justera i elproduktionen tar tid. Men det är en rad åtgärder på gång, bland annat en effektökning i kärnkraftverket Forsmark som kan genomföras redan i höst, säger Marie Knutsen-Öy.
Ett annat sätt är att öka produktionen av el från kraftvärme, med exempelvis avfall som bränsle. Ett hinder för detta har varit den höga avfallsförbränningsskatten, men ett förslag om att slopa skatten ligger nu på bordet. Svenskt Näringsliv lämnade remissvar i frågan i förra veckan, och förhoppningsvis kan förslaget gå igenom till vintern. Med slopad skatt möjliggörs fler kraftvärmeanläggningar, varifrån el kan överföras till elnätet.
Ytterligare en insats är att pausa miljöprövningen för vattenkraft, som i dagsläget är alltför dyr. I den situation som råder här och nu har vi inte råd att tappa viktig elproduktion på grund av detta, anser Svenskt Näringsliv.
Den andra åtgärden handlar om elnäten och det så kallade högkostnadsskyddet. Där finns ett förslag på regeringens bord om att Svenska kraftnät ska kunna återföra intäkterna från överbelastning (så kallade flaskhalsintäkter) till kunderna som en kompensation för de höga kostnaderna.
Den sista åtgärden rör förbrukningen och att företagen själva kan försöka minska och effektivisera sin elförbrukning. Problemet är förstås att minskad förbrukning kan få följdeffekter som minskad produktion och även minskat behov av arbetskraft.
– Ett tips är att prata med energirådgivaren i kommunen. Även Energimyndigheten har tips till företag, säger Marie Knutsen-Öy.
Långsiktigt arbete
Att bygga ett näringsliv som klarar kriser och att hantera klimatomställningen är centrala frågor för Svenskt Näringsliv. Förutom att följa utvecklingen tillsammans med departement, myndigheter och intresseorganisationer, håller Svenskt Näringsliv tät koll på företagens förutsättningar genom undersökningar. Organisationen är även aktiv på ett europeiskt plan med att lyfta företagens utmaningar på kort och lång sikt, och att synliggöra de utmaningarna för politiker.
– På lite längre sikt handlar det om att både bygga ut elnätet för att öka kapaciteten och att drifta det på ett mer optimalt sätt, exempelvis genom att på mer effektiva sätt föra över el som produceras i norra Sverige till förbrukning i söder, avslutar Marie Knutsen-Öy.
