”De som säger att det var bättre förr vet inte vad de pratar om”

– Allt blir liksom större. Den vanliga polariseringen ökar. Alla vill ha kompensation. Det är lätt att glömma bort att vi i decennier har befunnit oss i högkonjunktur med låga räntor och att vi aldrig haft det så bra som nu.

Är du nöjd med skogsavtalen, som ju är en del av industriavtalet?

– Eftersom vi skrivit på, ja. Det finns egentligen ingen vinnare, vi sitter alla i samma båt i de här oroliga tiderna. Det handlar om att bägge parter måste bära sin del av ansvaret och hitta en balanspunkt. Det här avtalet bidrar till att få ner inflationsnivån. Industriavtalet levererade i ett besvärligt läge.

Örjan Lenárd är av de mest erfarna förhandlingscheferna och vilken som var hans första avtalsrörelse minns han inte, men det var någon gång i början på 90-talet. På den tiden innefattade förhandlingarna en rad olika konstruktioner som skulle kompensera för inflation, men som enligt Örjan ledde runt i ekorrhjul och devalverade kronan.

– Sedan kom industriavtalet till och sedan dess är de där gamla konstruktionerna historia. Tack vare industriavtalet har vi också väldigt lite konflikter, antalet strejkdagar är få. Där är vi i en egen klass, även i Norden, det ska vi komma ihåg. De som säger att det var bättre förr vet inte vad de pratar om.

För att vara en bra förhandlare behöver man primärt kunna lyssna och förstå vad som är viktigt för motparten, menar Örjan. Tydlighet och ärlighet är det som gäller.

– Vi har haft ett bra förhandlingsklimat med våra motparter.  Även om vi har motsatta uppfattningar pratar vi med varandra. Man måste förstå varför motparten säger nej, annars vet vi ju inte var vi ska leta efter en lösning.

Själv är han inte så omöjlig att ha att göra med, tror han. Han är en lugn person, både på jobbet och privat.

– Det är nog på gränsen till sävlighet skulle vissa unga tycka. Jag stressar inte upp mig. Det mesta brukar gå att lösa under resans gång och man behöver inte springa på alla bollar.

Viktigt att modernisera avtalen

För Gröna arbetsgivare återstår 26 kollektivavtal att förhandla, 3 är klara. Det sista löper ut den sista juni.

– Det är inte bara att ta karbonpapper på de avtal som är klara utan varje avtalsområde måste hanteras för sig. Exempelvis behöver vi se vad låglönesatsningarna kommer att kosta på olika områden.

Frågor om arbetstid är alltid viktiga för medlemsföretagen. Jordgubbar mognar när de mognar, företagen måste kunna jobba mer under vissa delar av året och mindre under andra, förklarar Örjan.

I skogsavtalet lyckades vi ändra en hel del till det bättre.

– Det är också viktigt att modernisera avtalen och få bort gamla skrivningar om förlegade avtals- eller löneformer. I skogsavtalet lyckades vi ändra en hel del till det bättre.

Samhällsfrågor och juridik har alltid intresserat honom och han är mer nyfiken på människor än teknik. Men som yngre var han inte säker på vad han ville bli. Arbetsrätt hade han i alla fall inte tänkt jobba med. Efter juridikstudier och några år på Handelskammaren var tanken att han skulle in i bankvärlden som trainee, men han blev kontaktad av dåvarande Handelns och tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation (HAO) som sökte förhandlare, och har blivit kvar inom Svenskt Näringsliv sedan dess. Det har handlat om handel och tjänster, därefter flyget och nu de gröna näringarna.

– Jag hade ju inte varit kvar så länge om det inte varit kul. Inte för man skrattar jämt precis, men det är fascinerande. Man kan ha en uppfattning om hur saker kommer att bli, men det går aldrig att förutse allt. Tänk bara på pandemin. På så sätt är det i alla fall alltid spännande.

Även om mycket arbete återstår innan alla avtal inom Gröna arbetsgivare är klara kunde Örjan pusta ut lite när industriavtalet och det nya skogsavtalet var på plats. Snart kan han också njuta av skärgårdsmiljön i Vaxholm utanför Stockholm, dit flyttlasset går under våren. I stan vill han inte bo.

– Jag måste ha grönt runt omkring mig. Då trivs både jag och hunden.