”Fortfarande ovanligt svårtolkat läge”
Ola Bergström är ordförande för Industrins ekonomiska råd, som har i uppgift att tolka den ekonomiska utvecklingen från industrins perspektiv, och lämna rekommendationer till arbetsmarknadens parter. En annan roll, som Ola gärna vill framhålla, är att informera både allmänheten och politikerna om industrins betydelse och hur händelser i omvärlden påverkar svensk industri.
Rådet är oberoende och har både företagens och de anställdas perspektiv. Det finns många andra ekonomer som gör analyser utifrån andra perspektiv, och ofta utifrån sina egna intressen, påpekar Ola Bergström.
– Det finns ingen annan grupp ekonomer som bara har till uppgift att tolka utvecklingen i ekonomin utifrån industrin specifikt. Det gör det här uppdraget lite speciellt.
Ola Bergström är professor i företagsekonomi vid Göteborgs universitet. Till vardags forskar han och undervisar i företagsekonomi, strategi och HR-frågor. Han har arbetat med arbetsmarknadsfrågor och med forskning kring strukturomvandling och omställning under nästan 20 år.
– När jag kom ut på arbetsmarknaden på 1990-talet var arbetslösheten hög. Många hade visstidsanställningar och det var då bemanningsföretagen kom. Själv fick jag mitt första fasta jobb först 2006. Arbetsmarknadsfrågor var helt enkelt på tapeten och jag tyckte det var intressant att undersöka dem närmare.
Sedan dess har Ola arbetat med forskning kring exempelvis rekrytering, anställningsformer och neddragningar.
– I ett större sammanhang berör det strukturomvandling och arbetsmarknadens funktionssätt. I ett europeiskt perspektiv handlar det om hur hela arbetsmarknaden är organiserad. Det berör också till stor del lagstiftningsfrågor, så jag har även jobbat mycket med arbetsrätt. Det är sammantaget väldigt relevant för industrins sammanhang och de frågor som finns där.
Fortsatt dubbla signaler
Industrins ekonomiska råd analyserar det ekonomiska läget, tolkar skeenden, sammanställer existerande forskning och bedömer vad utvecklingen betyder för svensk industri.
– Det handlar om att lyfta fram vad som är viktigt för att skapa förutsättningar för den svenska industrins framtida konkurrenskraft, och för att upprätthålla och utveckla industrins betydelse för svensk ekonomi.
Rådet kommer med en rapport varje år. Inför avtalsrörelser får rapporten särskild betydelse, och rådets rekommendationer blir viktiga.
Vår uppgift i rådet är att göra en bedömning utifrån helheten, och analysera företeelser i omvärlden som parterna vill veta mer om och få tolkat.
– Respektive part har ofta sin egen uppfattning om utvecklingen, utifrån vad som är bra för de egna medlemmarna. Vår uppgift i rådet är att göra en bedömning utifrån helheten, och analysera företeelser i omvärlden som parterna vill veta mer om och få tolkat, exempelvis vad kriget i Ukraina betyder för svensk industri, som vi skrev om i förra årets rapport.
I den rapporten, som kom i oktober, beskrev ni den ekonomiska krisen som ovanligt svårtolkad. Är den fortfarande det?
– Till stor del ligger bedömningen av läget som osäkert och svårtolkat kvar, det är fortsatt divergerande signaler. Industrin går fortfarande bra, men inflationen är hög. Det är fortfarande ingen dramatiskt ökande arbetslöshet, men vi har lite fler varsel nu.
– En slutsats i rapporten var att man bör lita på att Riksbanken tar sitt ansvar och sköter sin uppgift. Nu kom ju en ny räntehöjning nyss, vilket var ganska väntat och som visar att Riksbanken tar inflationsmålet väldigt allvarligt.
Hur påverkar det osäkra läget avtalsförhandlingarna?
– Den svenska modellen är utvecklad för att kunna hantera just den här typen av situationer. Den är sprungen ur ett läge där vi hade en hög inflation och behövde hantera pris-löne-spiraler. Att den bygger på förhandlingar är bra, man försöker se vad som blir bäst för alla inblandade parter.
Hur förhåller sig arbetet i rådet till ditt arbete på universitetet?
– Mycket går hand i hand. Jag använder till exempel vår rapport till studenterna, och får uppslag på vad de kan bedriva för forskningsprojekt. Just nu jobbar vi förresten med ett projekt kring teknologiinvesteringars betydelse för industrin över tid. Det är inte klart, men den preliminära analysen visar att investeringar i automatisering skapar fler jobb snarare än tvärtom. Så farhågan att tekniken tar jobben är upphaussad!
Professor i företagsekonomi och vicedekan med ansvar för all utbildning på Handelshögskolans fakultet på Göteborgs universitet. Har alltid jobbat med forskning i gränslandet mellan företaget och arbetsmarknaden. Skrev sin avhandling om rekrytering och har arbetat med projekt om uppsägningar och neddragningar och även med europeiska jämförelseprojekt. Satt bland annat med som en av ekonomerna i LAS-utredningen.
Har varit med i Industrins ekonomiska råd sedan 2015 och är ordförande sedan två år.
Bor på landet utanför Göteborg med hustru och dotter. Fördriver lediga stunder på västkusten i skog, bland klippor och i vatten.
Bildades i samband med tillkomsten av industriavtalet 1997. Ekonomiskt expertråd med uppgift att ge utlåtanden och rekommendationer, till exempel om industrins konkurrenskraft, på uppdrag av parterna via Industrirådet, Industrins utvecklingsråd, Industrins förhandlingsråd eller de opartiska ordförandena.
Består av fyra fristående ekonomer som utses av Industrirådet.
Industrins ekonomiska råd svarar självständigt för sina utlåtanden och rekommendationer, men samråder och inhämtar under arbetet synpunkter från partsekonomerna.
