LO:s chefsekonom förespråkar en mer expansiv finanspolitik

Dramatiska händelser under det gångna året var den gemensamma utgångspunkten för talarna på Framtidsdagen, med det ekonomiska läget, avtalsrörelsen, elkrisen, kriget i Ukraina och arbetskraftsinvandringen i fokus.

Laura Hartman LO:s chefsekonom och docent i nationalekonomi efterfrågade en aktivare finanspolitik för att vända det svåra ekonomiska läget.

LO-ekonomernas senaste prognos kom i december och spådde en tillväxt på minus 1 procent för 2023, en prognos som ser ut att fortsatt stämma, enligt Laura Hartman. Ingen ljusning i sikte alltså, och att Sverige är ganska ensamt i Europa om att ha en krympande ekonomi tillskriver hon primärt två faktorer: hushållens minskade köpkraft och att bostadsinvesteringarna störtdyker.

Utrymme för mer aktiv finanspolitik

Vid sidan av dessa två faktorer finns även en tredje i form av den ekonomiska politiken, menar Laura. Hon framhåller att svensk finanspolitik varit extremt åtstramande jämfört med andra EU-länder. Med en inflation som är driven av yttre faktorer snarare än inhemsk överhettning har de genomförda höjningarna av räntan haft en kraftfull effekt på den ekonomiska aktiviteten, som hushållens konsumtion och bostadsinvesteringarna – men bitit sämre på inflationen. Parterna har gjort sitt för att dämpa inflationen med det nya lönemärket, och risken för en pris-löne-spiral är därmed obefintlig. Därför är Laura Hartman kritisk till att bekämpa inflationen med högre ränta. Svenska hushåll är också mer räntekänsliga än i andra länder på grund av exempelvis kortare bindningstider på lån.

Hon ser därmed att det är regeringen snarare än Riksbanken som behöver agera och tycker att det finns utrymme för en mer aktiv finanspolitik i syfte att stötta hushållen och upprätthålla köpkraften, påskynda energiomställningen, stabilisera kompetensförsörjningen och dämpa fallet i bostadsbyggandet – något som enligt Laura inte behöver vara inflationsdrivande.

Matchningsproblematiken ett gissel

Den svenska arbetsmarknaden har visserligen visat sig mer motståndskraftig än väntat i det rådande ekonomiska läget och varken sysselsättningen eller produktionen har sjunkit i den grad som är brukligt i en lågkonjunktur, menar Laura. Hon befarar dock att vi kommer att få se en sjunkande trend under året.

Att arbetsmarknaden är tudelad, med stor brist på arbetskraft på vissa håll, exempelvis inom de gröna näringarna, samtidigt som många är arbetslösa men har utbildningar som inte matchar behovet på arbetsmarknaden, är enligt Laura Hartman ett gissel. Därför behövs det fler utbildningsplatser, menar hon. Hon framhöll också att det råder samsyn mellan LO och Svenskt Näringsliv om att det ska löna sig att arbeta och att den svenska arbetsmarknaden inte fungerar optimalt idag. 

Kärnkraft, krig och invandring

Under Framtidsdagen talade också Jan Blomgren, professor i kärnfysik och författare till boken ”Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning”, om hur elsystemet fungerar. Han konstaterade bland annat att en anledning till elkrisen i Sverige är att beslutsfattarna har haft en felaktig bild av elsystemet och inte förstått att det fungerar som en enhet där allt hänger ihop. Vi har inte ersatt de sex nedlagda kärnkraftverken med annan ”stor och tung” produktion, vilket är nödvändigt för att ha ett stabilt elsystem som klarar elförsörjningen framåt, menade Jan.

Jan Blomgren.

Fredrik Löjdquist, centrumchef för Östeuropastudier, talade på ämnet Ryssland och framhöll att kriget mot Ukraina inte bara är en regional konflikt, utan en aggression mot folkrätt och grundläggande principer. Kriget är ett sätt för Ryssland att skydda den egna regimen, mot vilken demokrati och mänskliga rättigheter ses som ett hot. Någon lösning inom överskådlig tid är inte att hoppas på, den ryska regimens väsen och natur är djupt rotad och kan mycket väl överleva Putin, tror Fredrik. Vi måste vara inställda på att kriget kan bli ett normaltillstånd under lång tid där vi behöver hitta en strategi för att långsiktigt göra de nödvändiga uppoffringar och investering som krävs.

Fredrik Löjdquist.

På temat arbetskraftsinvandring och vad vi kan lära av historien talade Anders Johnson, tidigare chefredaktör på DN och författare bland annat till boken ”Invandrarna som byggde Sverige”. Tesen han driver är att ända sedan de första invandrade mynttillverkarna på 900-talet har arbetskraftsinvandringen alltid haft stor betydelse för Sveriges utveckling genom att tillföra kompetens, kapital, kontakter och kreativitet. Anders radade upp en rad kända varumärken och företag som alla har sitt ursprung från arbetskraftsinvandrare. Historiskt har synen på arbetskraftsinvandringen varit generellt positiv, medan det numera blandas ihop med problematiken kring flyktinginvandringen.

Anders Johnson.