För svenska företags överlevnad – Så har Svenskt Näringsliv arbetat under coronakrisen

Normalt sett maler politikens kvarnar långsamt. Påverkansarbete kräver för det mesta en stor portion tålamod och kräver strategisk och långsiktig planering. I Sverige, precis som i övriga världen, fick mängder av politiska frågor stryka på foten i början av 2020. Det stod snart klart att coronapandemins härjningar, och de samhälleliga åtgärderna för att hindra dess spridning, skulle drabba inte bara svensk folkhälsa och den svenska vården mycket hårt. Även företagandet var hotat. Ekonomisk överlevnad för enskilda företagare blev därför det övergripande målet för Svenskt näringsliv när de satte samman en krisgrupp i februari.

– Till att börja med plockade vi fram pärmen med krisåtgärder från finanskrisen 2008, men vi insåg snart att den här krisen skulle bli något helt annat, förklarar Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Snabb nulägesanalys krävdes

Visst fanns lärdomar och krav från den senaste finanskrisen värda att återbruka, uppskjuten skatt är ett sådant exempel.

– Men vi behövde snabbt få klart för oss hur våra medlemmar hade det för att göra en korrekt analys av läget som det såg ut just där och då.

När Kerstin Hessius, vd för Tredje AP-fonden, i ett debattinlägg i mitten av mars varnade för att konsekvenserna för världsekonomin var på väg att bli okontrollerbara, hade Svenskt näringsliv redan skickat ut sina första medlemsenkäter och presenterat två åtgärdspaket för regeringen.

– Vår företagarpanel består av 8 500 svenska företagare, våra medlemsorganisationer inräknade, säger Jonas Frycklund.

Täta kontakter med dom, bland annat Gröna arbetsgivare, har varit en av nyckelfaktorerna för oss under den här krisen. Allt som rör coronakrisen har gått så mycket snabbare än vad det gör i ett normalläge.

Öppen dialog med beslutsfattare

Det tredje åtgärdspaketet tog något längre tid, det landade på regeringens bord den 24 mars och innefattar bland annat krav på tillfälligt slopade arbetsgivaravgifter, statliga bankgarantier och nedsatt ränta på uppskoven.

– Paket tre ser vi som vårt huvudpaket och det är det som fortfarande gäller, säger Jonas Frycklund.

Han beskriver dialogen med politikerna som rak och öppen. krisfrågorna har prioriterats och tempot i det politiska beslutsarbetet har varit högt. På det stora hela känner Svenskt näringsliv att deras åsikter tagits väl emot.

– Det gäller både regeringen, samarbetspartierna och oppositionen. De har tagit till sig våra åsikter och vi har fått igenom mycket av det vi föreslagit. Ibland har vissa delar inte gått hela vägen, i några fall har det tagit lång tid, annat har gått snabbt. Men krismedvetenheten har funnits där, på så sätt är vi nöjda. Vi företräder många, det är en av våra absoluta styrkor och alla våra medlemmar är viktiga.

Viktigt med ekonomisk omstart

Allt eftersom krisen har fortgått har läget för stora delar av näringslivet förvärrats. Bilden har klarnat; det här kan komma att ta lång tid och skadeverkningarna kommer på flera håll bli omfattande. Påverkansarbetet kring den akuta krisen fortgår, dialogen med medlemsföretagen likaså.

– Samtidigt är det viktigt att efter en akut krisfas också se till att vi får en bra återstart av vår ekonomi, där lägger vi också mycket krut nu, säger Jonas Frycklund.

Internt upplever han att krisarbetet "oljat upp kontaktytorna". Mellan organisationens egna medarbetare och sektioner, men också i relation till medlemsorganisationer som Gröna arbetsgivare.

– Det har visat sig vara väldigt effektivt när vi, tillsammans med medlemsorganisationerna, drar åt samma håll i samma frågor, samtidigt, säger han.

Digitala möten och ett mer effektivt sätt att arbeta med gemensamma dokument via digitala arbetsytor har förbättrat arbetet ytterligare under krisen.

– Det kommer vi ha nytta av även efter den akuta krisen, avslutar Jonas Frycklund.