Vem omfattas av diskrimineringsförbuden?

Skyddet mot diskriminering i arbetslivet är brett och omfattar samtliga sju diskrimineringsgrunder.

Skyddet mot diskriminering i arbetslivet gäller för följande personer:

den som är arbetstagare
den som gör en förfrågan om eller söker arbete
den som söker eller fullgör praktik hos arbetsgivaren
den som hyrs in eller lånas in för att arbeta

Utgångspunkten är att skyddet gäller för samtliga arbetstagare, oavsett om personen är tillsvidare eller visstidsanställd. Skyddet gäller även för de som innehar en företagsledande eller därmed jämförlig ställning. Samma sak gäller för anställda som tillhör arbetsgivarens familj och arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd eller i skyddat arbete.

Diskrimineringslagen börjar gälla när en person ansöker eller gör en förfrågan om arbete. Lagen gäller därefter under hela rekryteringsförfarandet samt under hela anställningen.

Vid rekrytering

Rekryteringsförfarandet omfattar exempelvis anställningsintervju, urvalsprocess, referenstagning och andra åtgärder som en arbetsgivare vidtar under förfarandet. Diskrimineringsförbudet gäller även om arbetsgivaren slutligen inte fattar något anställningsbeslut. Om ingen av de arbetssökande får jobbet och detta kan härledas till någon av diskrimineringsgrunderna kan arbetsgivaren ändå ha brutit mot diskrimineringsförbudet.

Uppgift om andras meriter

Ifall en sökande inte får tjänsten har den arbetssökande rätt att få ta del av viss dokumentation om de som blev kallade till intervju eller fick tjänsten. Om den arbetssökande ber arbetsgivaren om det ska arbetsgivaren lämna skriftlig uppgift om de sökandes:

utbildning
yrkeserfarenhet
andra meriter

Bestämmelsen ger ingen rätt att begära ut uppgifter som identifierar övriga medsökande. Arbetsgivaren är heller inte skyldig att lämna ut uppgifter om referenser eller värdeomdömen av integritetsskäl. Kopior på handlingar behöver inte lämnas ut utan det räcker med en enkel uppställning över utbildningar, tidigare anställningar etcetera.

Under anställningen

Förbudet mot diskriminering gäller vidare beslut som arbetsgivaren fattar under en bestående anställning. Hit hör exempelvis beslut om utbildning, befordran, tillämpning av löne- och andra anställningsvillkor, ledning och fördelning av arbetet samt omplacering, uppsägning, avskedande, permittering, erbjudande om ny anställning eller annan ingripande åtgärd.

Vem har ansvaret för att förhindra diskriminering?

Det är arbetsgivaren som har ansvar för att individer inte diskrimineras eller missgynnas på arbetsplatsen. Vissa arbetstagare, som exempelvis chefer eller arbetsledare, kan i kraft av sin ställning anses representera arbetsgivaren och därmed får arbetsgivaren hållas ansvarig för deras agerande. Diskrimineringslagen håller arbetsgivaren ansvarig även om denne anlitar ett rekryteringsföretag eller annan utomstående vid rekrytering.